Allt är så förrvirrande
Vet inte riktigt vad jag ska säga längre, sätta sig å gråta rakt upp och ner vad fan hjälper det..
Jag är så förrvirrad, jag vill inte fortsätta såhär jag vill inte ha min sjukdom!
''Ja du får lära dig att leva med den'' ja vist precis ja gud nu vart allt bättre när jag lärde mig det, jo precis va..
'' Det finns dom som har det värre än dig'' jo tack jag vet, men inte fan hjälper det mig.
''ja men du har ju medecinerna som bromsar allt'' ja, men varför skjuta ut på ''det'' jag kommer ju aldrig bli bättre endå, kommer bli ''gammal'' innan alla andra i min ålder.
älskade hjärtat, finns alltid! <3